<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Springtime.nu</title>
	<atom:link href="http://springtime.nu/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://springtime.nu</link>
	<description>Springtime är ett PR- och  kommunikationsföretag.</description>
	<lastBuildDate>Fri, 12 Mar 2010 03:56:19 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.4</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Martin Stenberg: Kina: Shanghai &#8211; Potemkinkuliss?</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/12/kina-shanghai-potemkinkuliss/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/12/kina-shanghai-potemkinkuliss/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 03:56:19 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Stenberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/blog/2010/03/12/kina-shanghai-potemkinkuliss/</guid>
		<description><![CDATA[Världen fortsätter förundras över Kinas ekonomiska under, med all rätt. Men de finns de som ser sprickor i den blanka skyskrapefasaden. Yasheng Huang publicerade förra året boken Capitalism with Chinese Charachters där han levererar en bredsida till den kinesiska ekonomiska politiken. Boken aktualiseras i dagarna under pågående National People&#8217;s Congress där ekonomiska beslutsfattare grillas.
Yasheng Huang [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Världen fortsätter förundras över Kinas ekonomiska under, med all rätt. Men de finns de som ser sprickor i den blanka skyskrapefasaden. Yasheng Huang publicerade förra året boken Capitalism with Chinese Charachters där han levererar en bredsida till den kinesiska ekonomiska politiken. Boken aktualiseras i dagarna under pågående National People&#8217;s Congress där ekonomiska beslutsfattare grillas.<br />
Yasheng Huang satte sig bland annat ned och plöjde igenom 22 volymer interna bankdokument från jordbruksministeriet. Hans slutsats är bland annat att det egentliga ekonomiska undret skedde på 80-talet när privat företagssamhet uppmuntrades på landsbygden. Där efter drogs reglerna åt. Landsbygdsbefolkningens entreprenörsanda kvävdes och istället drogs de till städerna för att användas som billig arbetskraft på nationella skrytbyggen. Under en mycket lång period med dubbelsiffrig tillväxt har många sett reallönen gå ned! säger Huang, vilket är anmärkningsvärt. Shanghai och Pekings framgångssaga är ett resultat, inte av privat entreprenörskraft, utan av massiva utländska och statliga investeringar. </p>
<p>Kinas enorma valutareserver har inte heller kommit den egna befolkningen till godo säger Huang. Istället ligger 60 procent av hela härligheten (det är en uppskattning eftersom fördelningen är en statshemlighet) i amerikanska lågavkastande stadsskuldsväxlar. But why frågar sig många nu, ligger våra stålar i subprimelån? Det ska Yi Gang, Director of State Administration of Foreign Exchange, svar på i dagarna</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/12/kina-shanghai-potemkinkuliss/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Martin Stenberg: Kina: Varumärken ompositionerar sig</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/11/kina-varumarken-ompositionerar-sig/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/11/kina-varumarken-ompositionerar-sig/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 04:12:20 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Martin Stenberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/blog/2010/03/11/kina-varumarken-ompositionerar-sig/</guid>
		<description><![CDATA[De senaste åren har ett enormt flöde av västerländska varumärken vällt in över den kinesiska gränsen. Många av varumärkerna är helt nya bekantskaper för konsumenterna. Utan att ha ett tungt bagage med sig har det inneburit att företag har kunnat ompositionera sig. Chivas Regal till exempel, dricks med välbehag blandat med grönt te av kinesiska [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>De senaste åren har ett enormt flöde av västerländska varumärken vällt in över den kinesiska gränsen. Många av varumärkerna är helt nya bekantskaper för konsumenterna. Utan att ha ett tungt bagage med sig har det inneburit att företag har kunnat ompositionera sig. Chivas Regal till exempel, dricks med välbehag blandat med grönt te av kinesiska stekare runt om i storstaden. Det är inte den sofistikerade gammelmansdryck som jag känner från väst. Men ett ännu tydligare exempel är Buick. En typisk Buickköpare i Kina är 28 år, gift och har en universitetsexamen. I USA är den typiska kunden 66 bast och har ingen examen alls.<br />
Samtidigt är varumärkeslojaliteten lägre. Biltillverkare i Kina arbetar nu hårt för att bygga ut marknanden för begagnade bilar, där förmånliga inbyteserbjudande ska hjälpa nya kunder att återvända efter sitt första köp. Det finns mycket att vinna. Branschen räknar med att 15 miljoner bilar kommer att säljas under 2010. De allra flesta till förstagångsköpare.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/11/kina-varumarken-ompositionerar-sig/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Björn Mogensen: Nyhetsbrev och sociala medier i samverkan ger genomslag</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/nyhetsbrev-och-sociala-medier-i-samverkan-ger-genomslag/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/nyhetsbrev-och-sociala-medier-i-samverkan-ger-genomslag/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Mar 2010 12:40:22 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Björn Mogensen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[informera kunderna]]></category>
		<category><![CDATA[kundtidning]]></category>
		<category><![CDATA[länkkärlek]]></category>
		<category><![CDATA[nyhetsbrev]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4753</guid>
		<description><![CDATA[Postningen ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.
I förra utgåvan av Springtimes nyhetsbrev fanns en artikel med rubriken De tio vanligaste misstagen företag gör i sociala medier. Omkring 500 läsare klickade och läste den vilket är ett bra resultat och ganska typiskt eftersom den här typen av handfasta råd är mycket populära. Men ett antal av dem [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Postningen ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.</em></p>
<p>I förra utgåvan av Springtimes nyhetsbrev fanns en artikel med rubriken <a href="http://springtime.nu/blog/2009/12/11/de-10-vanligaste-misstagen-foretag-gor-i-sociala-medier/">De tio vanligaste misstagen företag gör i sociala medier</a>. Omkring 500 läsare klickade och läste den vilket är ett bra resultat och ganska typiskt eftersom den här typen av handfasta råd är mycket populära. Men ett antal av dem länkade också till artikeln från egna bloggar. I slutändan fick postningen på Springtimes sajt mångdubbelt fler läsare än antalet nyhetsbrevsprenumeranter! De flesta hittade alltså till postningen på andra sätt.</p>
<p>Detta visar att nyhetsbrevets samlade nyhetspush och de sociala mediernas förmåga att dra in andra intresserade i loopen är en väldigt stark kombination.</p>
<p>Det digitala nyhetsbrevet har nu snart tio år på nacken och börjar hitta sin form. Visserligen skickas det ut en mängd nyhetsbrev av varierande kvalitet till mer eller mindre entusiastiska mottagare. Men ett kundnyhetsbrev som utgår från läsarna och informerar om det som kan vara intressant för kunderna i deras roll har definitivt en plats och fördjupar kontakten mellan avsändare och mottagare.</p>
<p>Kombinationen med sociala medier verkar lovande. En mängd nyheter kommer ut på ett bräde. Enstaka artiklar i nyhetsbrevet fortsätter att leva via länkar och når på så sätt nya grupper.</p>
<p>Vad ska jag då tänka på innan jag börjar skissa på ett nyhetsbrev med ambitioner mot sociala media:</p>
<ul>
<li>Vilken typ av information kan fördjupa kontakten med läsarna? Vad är det för information de har nytta av i sitt arbete?</li>
<li>Hur säkrar jag att nyhetsbrevet kommer ut regelbundet? Bestäm en lagom ambitiös utgivningsplan Lite innehåll och ofta är bättre än mycket och sällan. Alltför ofta blir det sporadiskt och dåligt.</li>
<li>Läsarna gillar tips till dem i deras yrkesroll (som den här artikeln) och de gillar personporträtt av spännande personer. De gillar inte skryt om ditt företag.</li>
<li>Se till att artiklarna är tillgängliga på Internet, hjälp gärna till med länkar till mer information. I sociala medier kallas detta för &#8221;länkkärlek&#8221;!</li>
</ul>
<p>Björn Mogensen</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/nyhetsbrev-och-sociala-medier-i-samverkan-ger-genomslag/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Malin Dal: Public affairs och sociala medier är morgondagens spetskompetens inom investor relations</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/public-affairs-och-sociala-medier-ar-morgondagens-spetskompetens-inom-investor-relations/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/public-affairs-och-sociala-medier-ar-morgondagens-spetskompetens-inom-investor-relations/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Mar 2010 12:40:04 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Malin Dal</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[citigate gramma]]></category>
		<category><![CDATA[citigate stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[erik åfors]]></category>
		<category><![CDATA[Investor Relations]]></category>
		<category><![CDATA[IR]]></category>
		<category><![CDATA[kreab]]></category>
		<category><![CDATA[lars wahlström]]></category>
		<category><![CDATA[Public Affairs]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[vero kommunikation]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4763</guid>
		<description><![CDATA[Postningen ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.
Lars Wahlström, mer bekant som Walle bland vänner och branschkollegor, är mannen som både grundat och ägt ett antal kommunikationsbyråer och dessutom drivit krog i Stockholms utkant. Sedan hösten leder Walle arbetet med att utveckla Springtimes Investor Relations-erbjudande och arbetar som seniorkonsult inom finansiell kommunikation. Han känner Springtime väl eftersom [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Postningen ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.</em></p>
<p><a href="http://springtime.nu/medarbetare/larswahlstrom">Lars Wahlström</a>, mer bekant som Walle bland vänner och branschkollegor, är mannen som både grundat och ägt ett antal kommunikationsbyråer och dessutom drivit krog i Stockholms utkant. Sedan hösten leder Walle arbetet med att utveckla <a href="http://springtime.nu/vara-erbjudanden/finansiell-kommunikation/">Springtimes Investor Relations-erbjudande</a> och arbetar som seniorkonsult inom finansiell kommunikation. Han känner Springtime väl eftersom han varit en av delägarna sedan 2003.</p>
<div id="attachment_4775" class="wp-caption alignright" style="width: 208px"><img class="size-full wp-image-4775" src="http://springtime.nu/files/2010/03/Walle.jpg" alt="Walle" width="198" height="191" /><p class="wp-caption-text">Lars Wahlström alias Walle</p></div>
<p>- När jag bestämde mig för att bli aktiv konsult igen kändes Springtime som det bästa alternativet. Här finns bredden och djupet. Men också en stark känsla, ett stort engagemang och fantastiska människor som brinner för det de gör, säger Walle om varför det blev just Springtime.</p>
<p>Walle som är Civilekonom i grunden halkade in på kommunikationsområdet mest av en slump. Under 80-talet jobbade han framför allt för <a href="http://www.kreabgavinanderson.com/">Kreabs olika bolag</a>, främst med finansiell kommunikation. Han hann också med att driva reklambyrå i New York under ett par år.</p>
<p>I slutet av åttiotalet började Walle som informationschef på investment-banken <a href="https://www.merchant-investors.co.uk/MerchantInvestors/">Merchant</a>, men efter ett par år återvände han till Kreab och arbete i dotterbolaget Gramma, ett bolag han senare köpte loss tillsammans med Erik Åfors och Anders Halvarsson. Gramma, som kom att bli en ledande byrå inom finansiell kommunikation och Investor Relations, såldes senare till den engelska PR-koncernen Citigate och lever i dag vidare som <a href="http://www.citigatestockholm.com/">Citigate Stockholm</a>.</p>
<p>Vid millennieskiftet lät Walle sitt matintresse få utrymme genom att pröva vingarna som krögare tillsammans med ett par vänner. Att driva krog var lite av ett hobbyprojekt, men arbetet beskriver Walle som kul och lärorikt och han konstaterar också att restaurangbranschen är en tuff bransch. 2003 startades <a href="http://www.vero.se/">Vero Kommunikation</a> och kort därefter InVivo Communications, båda med inriktning finansiell kommunikation. 2003 klev Erik Åfors och Walle också in som ägare i Springtime och här har de jobbat aktivt som ägare, framförallt med frågor kring förvärv och företagets utveckling. I höstas valde Walle att bli aktiv konsult igen.</p>
<p>- Min viktigaste uppgift framåt är att utveckla Springtimes erbjudande inom Investor Relations. Vi har goda förutsättningar att ligga i framkant inom området, dels genom att vi har en gedigen erfarenhet inom finansiell kommunikation men också för att vi kan erbjuda en unik kombination av kompetens inom IR och Public Affairs samt vårt kunnande inom sociala medier. Just detta är något vi ser är på stark frammarsch i USA och som jag tror kommer att efterfrågas mycket mer även på den nordiska marknaden, förutspår Walle.</p>
<p>Han menar också att det främst är två typer av byråer som är framtidens vinnare inom kommunikationsbranschen. Det är dels de smala byråer som är oerhört specialiserade och extremt duktiga på just sin nisch, men också de större byråer som liksom Springtime kan erbjuda sina kunder integrerade kommunikationslösningar, där olika kommunikativa discipliner arbetar samordnat för att hjälpa kunden nå sina mål.</p>
<p>Malin Dal</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/public-affairs-och-sociala-medier-ar-morgondagens-spetskompetens-inom-investor-relations/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Malin Dal: Nya grepp utvecklar internkommunikationen</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/nya-grepp-utvecklar-internkommunikationen/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/nya-grepp-utvecklar-internkommunikationen/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Mar 2010 12:39:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Malin Dal</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[agneta kvarnskog]]></category>
		<category><![CDATA[berghs school of communication]]></category>
		<category><![CDATA[internkommunikation]]></category>
		<category><![CDATA[marianne ahlgren]]></category>
		<category><![CDATA[pr of sweden]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4759</guid>
		<description><![CDATA[Postningen ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.
Springtime har alltid arbetat utifrån övertygelsen att ”skönhet kommer inifrån” Men  med åren har vi satsat allt mer offensivt. Internkommunikation har länge varit ett underutvecklat område i både företagen och inom pr-branschen. Möjligheterna att göra verklig skillnad har därför varit stora.
- Om jag tittar tillbaka på det senaste decenniet så [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Postningen ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.</em></p>
<p>Springtime har alltid arbetat utifrån övertygelsen att ”skönhet kommer inifrån” Men  med åren har vi satsat allt mer offensivt. Internkommunikation har länge varit ett underutvecklat område i både företagen och inom pr-branschen. Möjligheterna att göra verklig skillnad har därför varit stora.</p>
<p>- Om jag tittar tillbaka på det senaste decenniet så tycker jag att internkommunikationen har gått från att vara en kanalfråga till att bli en strategisk fråga för vd:ar och ledningsgrupper. En bidragande orsak till denna utveckling är att förändring i det närmaste har blivit ett normaltillstånd. Får man inte ledare och medarbetare att förstå &#8216;vilket jobb det är som ska göras’ är det svårt att vinna kundernas, och omvärldens, förtroende. Det är en insikt som de flesta företagsledningar delar i dag , säger <a href="http://springtime.nu/medarbetare/agnetakvarnskog">Agneta Kvarnskog</a> på Springtime.</p>
<p>Tror man på det resonemanget, blir internkommunikation per automatik en strategisk fråga – en fråga som gör skillnad för affären.</p>
<p>- Förändringar har sin egen ’dramaturgi’. Genom åren har vi arbetat med kunder som exempelvis <a href="http://www.sas.se/sv/?vst=true">SAS</a> och <a href="http://www.posten.se/">Posten</a>. Vi har samlat på oss en gedigen erfarenhet av att agera rådgivare till företagsledningar i samband med bolagiseringar, avbolagiseringar, namnbyten, marknadsförändringar, och sammangåenden. Det är häftigt att se hur stor skillnad det gör om man orkar lägga manken till för att verkligen få igång organisationen – istället för att bara försöka ’informera sig igenom förändringen’, säger Agneta.</p>
<p>Springtime vill fortsätta att stå i främsta ledet vad gäller kunskap om internkommunikation. Under <a href="http://www.berghs.se/2380/sv/Internkommunikation">den kurs på Berghs som de kommer att leda</a> ska Agneta och hennes kollega, <a href="http://springtime.nu/medarbetare/marianneahlgren">Marianne Ahlgren</a>, bland annat dela med sig av en del tecken i tiden som de ser inom området:</p>
<p><strong>1. Välj både ”det lilla” och ”det stora”</strong><br />
De senaste åren har många företag decentraliserat, slimmat och kapat bort mellanled. Ansvaret har tryckts längre ut i organisationerna. På plussidan finns möjligheten till att med kirurgisk precision marknadsanpassa. På minussidan är att utvecklingen tenderar att skapa ’företag i företaget’ med risk för att helhetssynen/affärer på bredden går förlorade. Detta blir extra problematiskt om företaget under tiden köpt upp företag och/eller äntrat nya marknader. Nu ser vi en mottrend. Fler och fler företag talar om att åter bli ETT! Ett betydligt större fokus läggs på att alla ska förstå, sälja och känna stolthet för HELHETEN. Frågan är bara om det är stolthet för helheten istället för delarna, eller om det handlar om att bygga stolthet för helheten också? Vi tror på det senare.</p>
<p><strong>2. Lågkonjunktur i dubbel bemärkelse</strong><br />
I goda tider vill man engagera och involvera! Medarbetare bjuds in till att tycka till och bidra – i starten av förändringen för att sätta ramarna, eller närmare målsnöret – för att fylla på med innehåll. I bistrare tider nöjer sig däremot många företag med att informera igenom förändringar&#8230; Kostnadsaspekten är förstås en bidragande orsak, men typen av besked som ska ges har sannolikt en viktig inverkan på hur mycket medverkan man initialt är sugen på att bjuda in till.</p>
<p><strong>3. Gränserna är inte längre rumsliga</strong><br />
I takt med att allt fler använder sig av <a href="http://www.facebook.com/">Facebook</a>, <a href="http://www.twitter.com">Twitter</a> och andra sociala nätverksplattformar ställs allt högre krav även inom detta område på dem som arbetar inom internkommunikation. Medarbetarna blir, vare sig man som företagsledning vill det eller inte, medproducenter till den kommunikation och den dialog som sker i och runt företaget och gränserna mellan det som handlar om arbetsliv och privatliv suddas ut. Dessutom bidrar tekniken till att hastigheten ökar väsentligt. En kris eller skärpt situation kan uppstå och sprida i och runt företaget på ett par minuter.</p>
<p><em>Agneta och Marianne ser ytterliggare trender. Kontakta gärna </em><a href="http://springtime.nu/medarbetare/agnetakvarnskog"><em>Agneta Kvarnskog</em></a><em> eller </em><a href="http://springtime.nu/medarbetare/marianneahlgren"><em>Marianne Ahlgren</em></a><em> om du är intresserad av vad Springtime kan erbjuda inom området internkommunikation.</em></p>
<p><em>Intresserad av att diskutera internkomunikation med kollegor i branschen? På webbcommunityt PR of Sweden pågår <a href="http://profsweden.ning.com/forum/topics/intern-kommunikation">en diskussion om internkommunikation</a></em><em>.</em></p>
<p>Malin Dal</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/nya-grepp-utvecklar-internkommunikationen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Björn Mogensen: Videoblogg ger mer nerv</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/videoblogg-ger-mer-nerv/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/videoblogg-ger-mer-nerv/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Mar 2010 09:25:51 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Björn Mogensen</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[3D]]></category>
		<category><![CDATA[Consumer Electronics Show]]></category>
		<category><![CDATA[elektroniknyheter]]></category>
		<category><![CDATA[erik johannesson]]></category>
		<category><![CDATA[Samsung]]></category>
		<category><![CDATA[videoblogg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4741</guid>
		<description><![CDATA[Den här postningen är ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.
Under jul och nyår har Samsung testat att föra ut sitt budskap med hjälp av videobloggning. Förvisso ett tecken i tiden, men också drivet av en genuin nyfikenhet att utforska vad som är möjligt inom de nya mediekanalerna.
– Vi ville förmedla hur hemmets nya elektronik kan kopplas [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div id="attachment_4742" class="wp-caption alignright" style="width: 250px"><a href="http://www.kopplardu.se"><img class="size-full wp-image-4742  " src="http://springtime.nu/files/2010/03/kopp-1.jpg" alt="Inspelning i hemmiljö" width="240" height="160" /></a><p class="wp-caption-text">Inspelning i hemmiljö</p></div>
<p><em>Den här postningen är ursprungligen publicerad i Springtimes nyhetsbrev.</em></p>
<p>Under jul och nyår har Samsung testat att föra ut sitt budskap med hjälp av videobloggning. Förvisso ett tecken i tiden, men också drivet av en genuin nyfikenhet att utforska vad som är möjligt inom de nya mediekanalerna.</p>
<p>– Vi ville förmedla hur hemmets nya elektronik kan kopplas samman för att få mer glädje av den på ett enkelt sätt. Det enkla faktum att musiken i din mobiltelefon kan spelas upp i din hemmabioanläggning och att bilderna i din kamera kan avnjutas med hela familjen i den stora platteven och allt utan några särskilda förkunskaper, säger <a href="http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/samsung/contact_person/view/erik-johannesson-2268">Samsungs nordiske pr-chef Erik Johannesson</a>.</p>
<div id="attachment_4780" class="wp-caption alignleft" style="width: 280px"><a href="http://support-sena.samsung.com/ces/"><img class="size-full wp-image-4780 " src="http://springtime.nu/files/2010/03/samsung2.jpg" alt="samsung" width="270" height="152" /></a><p class="wp-caption-text">Vår videobloggare på plats i Las Vegas</p></div>
<p>– Vi har ett ansvar för att våra kunder verkligen hittar fram till möjligheterna. Teven har blivit en samlingspunkt för så mycket. Inte bara ljud och bild utan numera också Internets alla möjligheter. Med den föränderliga mediekonsumtion vi ser måste vi anpassa våra produkter. Det är så spännande att vara med.</p>
<p>Detta är bakgrunden till att vi lät Springtime ta fram tio instruktionsfilmer till den nya sajten <a href="http://www.kopplardu.se/">www.kopplardu.se</a>. Naturligtvis la vi ut dem på <a href="http://www.youtube.com/user/samsungkopplardu">Youtube</a> också. Vi försöker ju leva som vi lär och lära oss där vi kan.</p>
<p>Efter de inledande framgångarna med denna sajt fick Samsung blodad tand och skickade ett team från Springtime till <a href="http://www.cesweb.org/">Consumer Electronics Show (CES) i Las Vegas</a> under första veckan i januari 2010.</p>
<div id="attachment_4783" class="wp-caption alignright" style="width: 208px"><a href="http://support-sena.samsung.com/ces/"><img class="size-full wp-image-4783 " src="http://springtime.nu/files/2010/03/SAM_0157_redigerad-11.JPG" alt="SAM_0157_redigerad-1" width="198" height="141" /></a><p class="wp-caption-text">Det fanns många heta 3D-nyheter i år</p></div>
<p>– Tanken där var att förmedla alla spännande nyheter och visioner som finns i dagens elektronikvärld. Vi tänkte att videobloggen även här kunde vara ett utmärkt sätt att förmedla nyheterna till alla de som är nyfikna på nyheterna från denna mässa som inleder året och som lättar på förlåten till vad vi kan förvänta oss under året.</p>
<p>– På CES bjöd Samsung bland annat på 3D-tv som är 7,6 mm tjocka och spillsäkra laptops som klarar en utspilld latte utan problem, avslutar Erik Johannesson.</p>
<p>Du kan se resultatet på <a href="http://www.samsung.se/ces">www.samsung.se/ces</a></p>
<p>Björn Mogensen</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/10/videoblogg-ger-mer-nerv/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Björn Sundberg: Allsvensk premiär: felpassningar med klubbkänsla eller finlir med riskkapital?</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/09/allsvensk-premiar-felpassningar-med-klubbkansla-eller-finlir-med-riskkapital/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/09/allsvensk-premiar-felpassningar-med-klubbkansla-eller-finlir-med-riskkapital/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 09 Mar 2010 11:53:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Björn Sundberg</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4767</guid>
		<description><![CDATA[ 
I helgen startar fotbollsallsvenskan.
För oss fotbollsälskare är det en stor högtid. Vilka lag har gjort de bästa värvningarna? Vilka har blivit av med bra spelare? Hur lyckas tränarna implementera nya spelystem och bygga lag av olika spelartyper?
Sverige är ett fantastiskt idrottsland. Under decennier har vi haft världens bästa idrottare inom tennis, ishockey, handboll, skidåkning, friidrott [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><span style="font-size: x-small"><span lang="EN"> </p>
<p>I helgen startar <a href="http://svenskfotboll.se/allsvenskan/" target="_blank">fotbollsallsvenskan</a>.</p>
<p>För oss fotbollsälskare är det en stor högtid. Vilka lag har gjort de bästa värvningarna? Vilka har blivit av med bra spelare? Hur lyckas tränarna implementera nya spelystem och bygga lag av olika spelartyper?</p>
<p>Sverige är ett fantastiskt idrottsland. Under decennier har vi haft världens bästa idrottare inom tennis, ishockey, handboll, skidåkning, friidrott och golf. Detta lilla land med nio miljoner invånare visar år efter år hur duktiga vi är i hård internationell konkurrens. Som en förklaring till det svenska idrottsundret brukar ges att idrotten bygger på ideella insatser och att alla familjer; barn och ungdomar, oavsett privatekonomi har möjlighet att delta. Det gör att talanger kan fångas upp och få ett bra stöd för utveckling. Just detta är väldigt unikt i ett internationellt perspektiv. </p>
<p>Det är för många ett okänt faktum att idrottens organisation i Norden bygger på hundratusentals ideella insatser. Bara i Sverige räknar man till 600 000 ledare och över tre miljoner aktiva medlemmar i de 67 specialidrottsförbunden. Det kallas för folkrörelseidrott. Även i Norge och Finland är idrotten organiserad på samma sätt.</p>
<p>Men tyvärr hör vår fotbollsallsvenska till de sämsta serierna i Europa. Trots det älskar vi vårt AIK, Djurgården, IFK Göteborg och alla de andra allsvenska lagen. Dessa starka fotbollsvarumärken symboliserar så mycket för oss när vi ser matcherna.</p>
<p>Att passningsspelet lämnar mycket att önska och att lagen saknar stjärnor uppvägs av dramatik och spänning. Vinner mitt lag? Men emellanåt undrar jag varför journalistiken inte tar parti för oss åskådare och ifrågasätter kvalitén?</p>
<p>Och det är alltid lika kul när det börjar igen på våren. När kulan är i luften. Av och till kommer bräscher om att det som kallas underhållningsidrott bör knoppas av och leva under andra betingelser än folkrörelseidrotten i övrigt.</p>
<p>En del vill bli av med den så kallade 51-procentsregeln som gör att svenska fotbollsklubbar och deras representationslag inte kan bjudas ut på en fri marknad och köpas upp av hugade spekulanter i form av riskkapital eller någon välbärgad som vill äga ett eget lag &#8211; en svårslagen statussymbol. (51-procentsregeln innebär att ett bolag som driver ett lag som representerar en fotbollsklubb måste vara majoritetsägt av klubben).</p>
<p>Att knoppa av underhållningsidrotten kanske kan vara rätt väg för att få in mer kapital och höja nivån – att kunna köpa och behålla spelare från andra länder. Det skulle kanske också kunna stimulera våra unga talanger att tidigt få möta riktigt bra spelare. Och på så sätt speeda på deras egen utveckling. Men det finns risker också med investerare och helägare av lag. De vill givetvis forma lagen som de vill och de vill få stor utdelning på insatt kapital. Vilket kan stå emot föreningsmedlemmarna som vill ha mer sportsliga mål för verksamheten.</p>
<p>Jag tror att det ändå är dags att se över 51-procentsregeln. Men hur ska idrotten kunna släppa in och attrahera mer kapital utan att samtidigt kasta ut folkrörelsetanken – barnet med badvattnet? I Storbritannien har lag sålts ut på löpande band. Det största – och mest varnande &#8211; exemplet är Manchester United. Här har motsättningar mellan riskkapitalister och lagens supportrar <a href="http://www.ft.com/cms/s/2/331cf43e-288d-11df-a0b1-00144feabdc0.html" target="_blank">tagit sig starka uttryck</a>. Utvecklingen har gått för snabbt vilket förödande konsekvenser för klubbkänslan. Supportrarna har vänt sig mot ägarna.</p>
<p>Oavsett hur det går med möjligheten att stärka föreningskassorna och avlöna bättre spelare, så kan det faktiskt också vara ganska roande att se ickeperfekta spelare slå en och en annan felpassning! Och publiktillströmningen är trots knackigt spel ganska god. Så även om VM i sommar spelas utan blågult så mår svensk fotboll mestadels bra.</p>
<p>Forza Allsvenskan!</p>
<p></span></span></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/09/allsvensk-premiar-felpassningar-med-klubbkansla-eller-finlir-med-riskkapital/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Carin Lembre: Är vi redo för Kina – som nummer ett?</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/05/ar-vi-redo-for-kina-%e2%80%93-som-nummer-ett/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/05/ar-vi-redo-for-kina-%e2%80%93-som-nummer-ett/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 13:49:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Carin Lembre</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4735</guid>
		<description><![CDATA[Under de senaste åren har Kina blivit en mer närvarande del av vår vardag här i Sverige. Kinas boomande ekonomi, imponerande tillväxtsiffror, OS i Peking, bristen på demokrati, utmaningar på miljöområdet och den nu aktuella världsutställningen i Shanghai.
Det råder ingen brist på ämnen och perspektiv att beskriva när det gäller Kina.
Allt fler svenskar och svenska [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Under de senaste åren har Kina blivit en mer närvarande del av vår vardag här i Sverige. Kinas boomande ekonomi, imponerande tillväxtsiffror, OS i Peking, bristen på demokrati, utmaningar på miljöområdet och den nu aktuella världsutställningen i Shanghai.<br />
Det råder ingen brist på ämnen och perspektiv att beskriva när det gäller Kina.</p>
<p>Allt fler svenskar och svenska företag bildar sig också egna uppfattningar om världens största land. Antalet svenska företagsetableringar växer varje dag i Kina och de svenskar som reser dit, för att semestra eller för att lära sig språket är fler och fler.<br />
Detta är inte någon ny utveckling, den startade den dag Kina öppnade upp sin ekonomi för drygt 30 år sedan. Då var Kina ett slutet land där få västerlänningar hade satt sin fot. Nu är det en del av den värld som vi alla kan uppleva, bedöma och tycka till om.</p>
<p>Men ändå har något dramatiskt hänt under de senaste halvåret.<br />
Kina har på allvar börjat ta plats här hemma hos oss. Kina, som vi så länge betraktat som vårt verkstadsgolv för billiga produkter, visar upp ett nytt ansikte: som ägare till svenska nationalklenoder&#8230;. När kinesiska Geely deklarerade sitt intresse att köpa Volvo Cars från GM lät reaktionerna inte vänta på sig. ”Stoppa Geelys köp av Volvo” kunde vi läsa i Dagens Industri – men snart verkar detta vara verklighet.</p>
<p>Under min livstid (eller i alla fall mina barns) kommer Kina med stor sannolikhet att bli världens största ekonomi och deras styrka kommer att visa sig på en mängd områden. Ofta beskrivs det omättliga behov av produkter (till exempel) som Kina kommer att ha, men minst lika viktigt är strävan efter nya lösningar kring hållbarhet och miljö som kinesiska ledare nu efterlyser. I arbetet med <a href="http://www.expo2010.se/" target="_blank">Sveriges deltagande vid världsutställningen i Shanghai</a> blir dessa frågor tydliga. Intresset för hur vi i Sverige lyckats förena tillväxt med omsorg om människor och miljö är stort. Det är här – snarare än på rädslan för att ”kineserna tar över” – som Sverige, svenska företag och svenska kreatörer borde kraftsamla.</p>
<p>Kina kommer fortsätta att växa och vi får nog vänja oss vid kinesiska företag som ägare till ”svenska” varumärken. Men för oss som bor här finns mängder av möjligheter att sälja vår kunskap och våra erfarenheter. Varumärkesbyggande, hållbar utveckling, ledarskap, jämställdhetsfrågor, balans i livet – listan på svenska framgångsfaktorer är lång. Den kommer vi ha nytta av i kontakten med våra kinesiska vänner.</p>
<p><em>Carin Lembre är konsult på Springtime. Hon är projektledare för utställningen i den svenska paviljongen på </em><a href="http://www.expo2010.se/" target="_blank"><em>Expo2010 </em></a><em>i Shanghai.</em></p>
<p><em>Detta inlägg har publicerats i nyhetsbrevet Dagens Opinion.</em></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/05/ar-vi-redo-for-kina-%e2%80%93-som-nummer-ett/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>2</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Miriam Nordfors: 400 sidor provokation</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/03/400-sidor-provokation/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/03/400-sidor-provokation/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 03 Mar 2010 13:16:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Miriam Nordfors</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[Facts are Subversive]]></category>
		<category><![CDATA[Liberal Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[liberalism]]></category>
		<category><![CDATA[politisk provokation]]></category>
		<category><![CDATA[Thomas Friedman]]></category>
		<category><![CDATA[Timothy Garton Ash]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4730</guid>
		<description><![CDATA[För den som vill gå in i det nya decenniet som en lite bättre och klokare person är "Facts are Subversive" av Timothy Garton Ash obligatorisk läsning. Mellan raderna finns genomgående en inbjudan till diskussion och ifrågasättande. Garton Ash senaste bok är fyra hundra sidor subtil politisk provokation.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><span style="color: #000000"><span lang="SV">När man öppnar en tidning i dag slås man knappast av en brist på information, eller en brist på åsikter från profilerade skribenter med stora bildbylines. Däremot råder det en brist på intellektuella röster. Med det menar jag inte att det behövs fler artiklar skrivna av män som har imponerande välfyllda bokhyllor och som talar i prosa. Jag menar människor som tycker att det är en ynnest att ha fel, därför att en falsifierad teori för oss närmare sanningen. En person som sätter argumenten och diskussionen framför slutsatserna. Som uppmuntras och gläds, istället för att bli arg, när han eller hon stöter på en påläst och klok motdebattör.</span></span></p>
<p><span style="color: #000000"></span><span style="color: #000000"><span lang="SV">Den intellektuelle drömmer om att bli motbevisad. Personen med den välfyllda bokhyllan som största tillgång får sin tillfredsställelse i att övertyga så många som möjligt och vinna poäng.</span></span><span style="color: #000000"><span lang="SV"> </span></span></p>
<p><span style="color: #000000"><span lang="SV">Ett exempel på det senare är <a href="http://www.thomaslfriedman.com/" target="_blank">Thomas Friedman </a></span>- mannen som älskar marknadsekonomi och globalisering, och sjunger dess lovsång för att mota protektionisterna i grind. I exempelvis storsäljaren <em>The Lexus and the Olive Tree</em> tas läsaren med på en färd över hela världen genom berättelser om hur fantastiskt det är när människor kan bli rika. Det är varken dålig eller ointressant läsning. Men budskapet blir tunt och tråkigt i dess endimensionalitet. Den omåttligt populäre Friedman är ute efter att i första hand berätta en historia som övertygar sina läsare, och det märks. Berättelserna finns där för att bekräfta teorier och förklaringsmodeller som författaren bestämt sig för på förhand. </span></p>
<p><span lang="SV">Det är inte för att jag föredrar lärda män från Oxford framför en fräsig jänkare som har gått på Ivy League-universitet, men läsupplevelsen man får av <a href="http://www.timothygartonash.com/" target="_blank">Timothy Garton Ash</a> </span>texter är väsensskild jämfört med den som erbjuds av Friedman, och det märks inte minst i hans senaste bok: <em>Facts are Subversive &#8211; Political writing from a decade without a name</em> (Atlantic Books 2009, 441s). Inte bara är det för den personliga tillfredsställelse jag får av hans artikel &#8221;<em>Is &#8216;British Intellectual&#8217; an </em><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lvmots%C3%A4gelse" target="_blank"><em>Oxymoron</em></a><em>?</em>&#8221;, utan för att han hela tiden ger läsaren utrymme att motbevisa honom. Mellan raderna finns genomgående en inbjudan till diskussion och ifrågasättande. Garton Ash senaste bok är fyra hundra sidor subtil politisk provokation.</p>
<p><span lang="SV">När han i artikeln som skrevs i upptakten till Irakkriget presenterar välgrundade argument både för och emot, är det inte ett &#8221;ja&#8221; eller ett &#8221;nej&#8221; läsaren guidas fram till, utan till frågans komplexitet. Också i &#8221;<em>The Literature of Fact</em>&#8221; svingar han sig in i new journalism-debatten om den vikt som berättarens perspektiv spelar i gestaltningen av politik och konflikter. I en värld där vi översvämmas av olika perspektiv blir uppfattningen om vad som kan räknas som fakta hårdvaluta, och därmed ökar kraven både på läsare och avsändare. Vi som tar emot budskap måste ta ställning till vad vi ska tro på. Berättaren i sin tur kan aldrig få monopol på hur en historia berättas.</span></p>
<p><span lang="SV">I sin inbjudande inställning till debatten om hur historier berättas finns också en grundläggande liberal världssyn. Garton Ash tvekar aldrig när det kommer till vikten av de liberala grundvärdena om tolerans och respekt, och han är en stark röst i debatten om framtiden för det mångkulturella Europa. Även om han inte längre talar om &#8216;enlightenment fundamentalists&#8217; (han menar att begreppet har lett till för många missförstånd om vad han faktiskt vill säga), är han ändå tydlig i sitt försvar av den liberala toleransen; om vikten av att kunna respektera något man i grunden ogillar. Han ger en bra översikt av en debatt mellan dem som hävdar att deras moral och politik är baserad på sanning (de religiösa) och de som hänvisar till förnuft (de sekulära), och lyfter fram att alla åsikter som utgår från att alla måste utgå från exakt samma bas blir enögda. Det går att vara religiös och respektera andra, på samma sätt som att det inte finns ett direkt samband mellan att vara sekulär och tolerant.</span></p>
<p><span lang="SV"><em>Facts are Subversive</em> är samtidshistoria om ett decennium, sett ur en persons ögon. Med fokus på Öst- och Centraleuropa, Storbritannien, EU, USA, identitetspolitik och George Orwell, får vi följa Garton Ash när han reflekterar över det som händer. Det är ingen framgångshistoria vi får, utan snarare lämnar boken läsaren med ett perspektiv. Vad vi får lära oss är i första hand inte vad som har hänt, utan hur vi skulle kunna förhålla oss till det, vilket kanske också är symptomatiskt för det lätt kaotiska decennium som har passerat.</span></p>
<p><span lang="SV">I uppsjön av &#8216;bäst av 00-talet&#8217;-listor över decenniets härligaste händelser blir Garton Ashs bok mer ett medskick än en utvärdering. Den som letar efter tydliga svar och liberala ryggdunkningar får leta någon annanstans. För den som vill gå in i det nya decenniet som en lite bättre och klokare person är <em>Facts are Subversive</em> obligatorisk läsning.</p>
<p>Artikel av <a href="http://springtime.nu/medarbetare/miriamnordfors" target="_blank">Miriam Nordfors</a> som publicerats i <a href="http://www.liberaldebatt.se/" target="_blank">Liberal Debatt</a> 1/2010.</span></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/03/400-sidor-provokation/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Karin Persson: Bloggarna avslöjar nordiska kulturskillnader</title>
		<link>http://springtime.nu/blog/2010/03/02/bloggarna-avslojar-nordiska-kulturskillnader/</link>
		<comments>http://springtime.nu/blog/2010/03/02/bloggarna-avslojar-nordiska-kulturskillnader/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 02 Mar 2010 13:47:15 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Karin Persson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Uncategorized]]></category>
		<category><![CDATA[kulturskillnader]]></category>
		<category><![CDATA[modebloggar]]></category>
		<category><![CDATA[Norden]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://springtime.nu/?p=4725</guid>
		<description><![CDATA[Det finns stora skillnader mellan skönhets- och modebloggarna i de nordiska länderna och vad de intresserar sig för. I Sverige vill man mest veta vilket resultatet blir med exempelvis en hårprodukt. I Danmark är bloggarna mer grävande: de vill ha mer information om produkten. De finska bloggarna går i gång på produkternas innehåll.
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Efter att ha jobbat med skönhets- och modebloggar i fyra år så lär man sig vad de olika bloggarna gillar. Dels är skillnaden mellan olika bloggar stor, men den största skillnaden ser vi mellan de nordiska länderna. Visste du att man i Sverige främst intresserar sig för vilket resultat man får av till exempel en hårprodukt? ”Hur kommer jag att se ut?” ”Slutar mitt hår att vara frizzigt nu?”</p>
<p>I Danmark är bloggarna lite mer grävande: de vill ha mer information, de vill veta om det finns några skadliga ämnen i produkten. Man kan säga att de vill veta mer om vad produkten gör, det som kanske inte syns direkt.</p>
<p>De finska bloggarna, som är få men stora, går i gång på produkternas innehåll. Den tekniska utvecklingen bakom produkten – varför är produktens formula så bra? ”Vad är nytt i den här produkten?”<br />
I Finland läser man också många av de större svenska bloggarna som <a href="http://stylebykling.tv4.se/" target="_blank">Kling</a>, <a href="http://kenzas.se/" target="_blank">Kenza</a>, och <a href="http://blogg.aftonbladet.se/22226" target="_blank">Fahrman</a>.</p>
<p>Så har vi de kära bloggarna i vårt västra grannland, som gillar allt som vi i Sverige tycker är coolt. Såklart generaliserar jag ju en hel del, men ska man lite kort sammanfatta så brukar detta stämma rätt bra.</p>
<p>Så kom inte och tro att du kan kommunicera med olika bloggare på samma sätt. Varje individ har ett särskilt intresse och varje land har sina egna trender.</p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://springtime.nu/blog/2010/03/02/bloggarna-avslojar-nordiska-kulturskillnader/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
