Springtime-bloggen

På Springtimes blogg skriver alla vi som arbetar på Springtime om det som intresserar oss professionellt.

Inlägg märkta ‘facebook’

The Facebook IPO from an IR perspective

On Friday May 18, the FB ticker finally started to trade at Nasdaq OMX. The 3rd largest IPO in US created social media frenzy and despite critics from the financial market 82 million shares where traded the first 30 seconds.

I love Facebook and use it daily to connect and communicate with friends and colleagues worldwide. But I have been skeptical to the company’s IPO since the rumors of going public started. Being a successful social media company with 800 million active users doesn’t automatically makes a good investment story.

Where Facebook (and many listed companies as well) fail is to answer the most fundamental questions from investors:

  1. Where does your revenue come from, today and within 5 years?
  2. What are your financial targets and strategy?
  3. What investments are needed to meet the targets and how will they be financed?

For an open IR communication?

To my initial liking, Facebook had chosen to complement the 240-pages prospectus with a 30 min long video featuring CEO Mark Zuckerberg, VP Product Chris Cox and COO Sheryl Sandberg and CFO David Ebersman, all explaining their Mission, Products & Platforms, Advertising, Finance and the Company’s future.

Being a social media company you would expect some innovation and for me the video is far more interesting, easy accessible and shareable than the PDF Prospectus.

The positive aspects of the video is that all persons are very comfortable in front of a camera, which not always is the case when it comes to top management. They all give very detailed and trustworthy explanations of the products, platforms and users.

But to my disappointment, only a few minutes are dedicated on from an IR-perspective the most important part; presenting Finance and Business model. And my three questions mentioned above remain unanswered.

Investors have since the IPO was announced questioned Facebook’s revenue model and advertising offer to companies. That GM two days before the IPO announced that they pull back their Facebook advertising, just confirms that this is the weak link in the company’s investment story.

Facebook could if they wanted have used the video format more effectively to explain their revenue generator and proactively answering questions that analysts and investors have been asking.

A couple of hours before the IPO, Facebook launched their IR website. I thought the site would provide more information about their investment story. But the website is more or less empty, reminding very little of the IR-site of the largest tech company in the world.

Yes, I am impressed about Facebook as a social network, but when it comes to their investment story and investor relations I am so far quite disappointed. I wonder if CEO Mark Zuckerberg’s statement “for an open and connected world” includes investors and financial transparency?

The FB IPO have been very well covered in social media, below you a selection of interesting stories:

CNBC: Facebook IPO: Big Volume, But Little to Show For It

NY Times: The Facebook Offering: How It Compares

Infographic: Facebook’s IPO By The Numbers

 

Världen efter papperstidningen

Att tidningsvärlden är illa ute har vi vetat länge. Svenska mediehus pressas av sjunkande upplagor och skär ned på personalen. Stora sparprogram har i höst presenterats av Expressen/GT/Kvällsposten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och nu senast av Sydsvenskan. Samtidigt fortsätter PR-branschen att växa.

Utvecklingen är förstås påtaglig för oss PR-konsulter, och det på två sätt: dels som mediakonsumenter, dels som kommunikatörer. Många av oss är överdrivet intresserade av nyheter och på det personliga planet är vi nyfikna och kritiska läsare och tittare. Det är oftast en fördel i vår roll som rådgivare och när vi kontaktar media på uppdrag av våra kunder. Vi vet vad som funkar i media och hur budskapen ska snickras.

Men som läsare lider vi med alla andra om de krympande redaktionerna begränsar utrymmet för undersökande journalistik och när återpublicering och översättning av nyhetsbyråmaterial ökar. Då urholkas informationens värde och den törstige söker sig till andra kanaler än traditionell press. Det är också en vetskap som vi måste dela med oss av till uppdragsgivarna. 

”Vad gör PR-konsulterna då, när vagnarna som ska ta ut PR-kampanjerna till landet, inte går som de ska, när det blir för trångt i tidningarna på grund av för dålig annonsingång, när tidskriften inte når den tänkta målgruppen längre?” frågar Rolf van den Brink, redaktör för nyhetsbrevet Veckans Brief i förra veckans utgåva.

Att synas i den största tidningen är alltjämt nummer ett i de flesta sammanhang, men det är också ett mål som ibland ser ut som ett självändamål. I dag är det uppenbart att vi behöver anpassa vårt arbetssätt till mediabranschens strukturomvandling.

Nu minskar traditionell mediakommunikation i betydelse i samma takt som papperstidningarnas upplagor, och det är inget konstigt. Det betyder bara att vi måste hitta nya kanaler så att våra uppdragsgivare kan nå hela sin potentiella publik.

Visst finns det ett liv efter papperstidningen. Självklart spelar sociala medier en växande roll. Det är inte längre en spännande nymodighet utan något vi alltid är redo att föreslå och ta med i projekt och löpande uppdrag. Facebook, Twitter, kampanjsajter och bloggar kommer helt naturligt med i mixen från början.

Även de etablerade medierna bidrar till mångfalden. Innehållet skiljer sig mellan webben och den tryckta tidningen. På nätet är nyhetstempot högre och artiklarna kompletteras ofta av webb-TV som blir ännu en ny kanal, eller om man så vill, en PR-möjlighet.

Nya kanaler uppstår också längs ett parallellt spår. Content Marketing är ett modebegrepp som sammanfattar allt det nya som skapas av uppdragspublicister, de som förut gjort kundtidningar och redaktionella bilagor. Också här ökar andelen digital kommunikation på bekostnad av print: nyhetsbrev via e-post, mobilappar, videoklipp och whitepapers är digitala alternativ som får motiverad uppmärksamhet.

För oss PR-folk är det ofta svårt att förklara skillnaden mellan vår verksamhet och reklambyråns. Att säga att de senare arbetar med betalade kanaler och vi med obetalda är en praktisk förenkling, men dessvärre inte sant. Det har alltid funnits en gråzon mellan betalt och obetalt och den växer snabbt i den digitala medievärlden.

Företag, myndigheter och för all del även PR-byråer, upptäcker också att de kan skapa sina egna kanaler. Att räckvidden då knappast blir i paritet med SVT må vara osagt, men utan vetskap om utmaning och mål för kommunikationen kan ingen på förhand avfärda sådana initiativ som mindre relevanta.

Vi medieintresserade tycker också att det är spännande att ”gammelmedia” inte bara fått en kommersiell utmaning från digitala medier, utan också en idémässig. Bloggarna har blivit en faktor att räkna med i samhällsdebatten. Redaktionernas privilegier att sätta agendan, formulera problemen och få sista ordet utmanas av sajter som Second Opinion, Ajour, liksom – like it or not – Flashback och Avpixlat.

Alla är nu inte ense om att detta innebär en demokratisering utan ser istället främst en omfördelning av makt från media till PR-branschen. Niklas Ekdahl menar att politiken ”Pr-ifierats” och att ”mycket av det informationsförädlande och meningsskapande arbete som förr gjordes på redaktioner görs nu i pr-branschen, ofta av samma personer som förut.” Det ligger en hel del i den analysen, om man bara läser tidningarna – men vem gör det i dag?

Jag hävdar bestämt att retweet är exakt samma sak som like

Kommunikation är grundläggande och handlar om att påverka människor, kanalerna vi gör det i varierar från dag till dag, men anledningen till att vi kommunicerar kommer alltid att vara densamma.

Jag har valt två olika kanaler, Twitter och Facebook, för att bevisa för dig att en retweet är samma sak som en like.

Twitter är till stora delar ett helt öppet nätverk där multiplikatoreffekten är den grundläggande principen. En tweet kan färdas långt, om den berör tillräckligt många. Facebook är inte alls lika öppet och du har relativt bra koll på det nätverk dina meddelanden sprids i.

Twitter kan alltså skicka iväg ditt meddelande långt och snabbt utan att du har ett eget nätverk, medan Facebook är tydligt begränsat till storleken av ditt nätverk och kan således inte ge ditt meddelande samma skjuts.

Det finns alltså stora skillnader mellan spridningseffekterna, men är det så stor skillnad på hur vi sprider? och varför vi gör det? nej! det är samma beteende som leder till delning i båda nätverken, en retweet är samma sak som en like.

Kan du, helt ärligt, säga att du aldrig skulle trycka på en like-knapp eller retweeta något baserat på något av dessa kriterier?

Inlägget var:

  • Roligt
  • Konstigt
  • Annorlunda

Du ville:

  • Bygga ditt egna varumärke
  • Stödja
  • Dissa
  • Upplysa
  • Vara aktiv men orkade inte skriva själv

 Detta leder oss till ett par kommunikativa slutsatser:

  1.  Att få människor engagerade kräver kommunikation som de vill vara en del av, oavsett kanal.
  2.  Facebook och Twitter har olika struktur på sina nätverk, men att få människor engagerade kräver samma insats.
  3.  Olika kanaler har olika målgrupper, men människans grundläggande principer är desamma, vi triggas av vissa saker.
  4.  Bra kommunikation påverkar människor, som i sin tur påverkar människor. Kanalerna är bara ett sätt för dig att nå olika målgrupper.

 

Ha en fortsatt trevlig kväll!

Här kommer en infographic från pamorama.net som jag tycker passar in.

Facebook i kinesiskt samarbete med Baidu [Uppdaterad]

Under helgen började ryktena gå om det ett samarbete mellan Facebook och det kinesiska Internetbolaget Baidu (百度), tidigare idag så bekräftades samarbetet av interna källor för både BusinessWeek och Silicon Alley Insider.

Kinesiska Baidu har närmare 85% av den kinesiska sökmarknaden och är för närvarande det högst värderade kinesiska Internetbolaget (noterade på Nasdaq).

Trots all framgång har Baidu samma utmaning i Kina som Google har i väst, inget av sökföretagen har någon framgångsrik social plattform där användarna spenderar en allt mer ökande del av sin tid online.

Framför allt så har man inte lyckats med att få till ett intressant erbjudande kring marknadsföring på sociala plattformar, som är mer åt traditionell display än sökmarknadsföring, varken på egen eller annans plattform (liknande Google och MySpace $900M affär).

Grundaren av Baidu Robin Li gjorde ett framträdande på Web 2.0 i slutet av 2010, där han delar med sig av en del riktigt intressanta insikter om hur den kineiska internetmarknaden fungerar.

Ett rekommenderat klipp för den som är intresserad av hur världens största Internet publik fungerar (åtminstone i söksammanhang).

YouTube Preview Image

Kommer bli riktigt intressant framöver att se om en eventuell kulturkrock resulterar i något som liknar det mindre framgångsrika MySpace China eller om Facebook och Baidu lyckas bättre med sitt samarbete!

Uppdatering – Enligt Reuters så har finns inget avtal klart mellan Facebook och någon kinesisk samarbetspartner.

Vad är dina initiala tankar om detta samarbete – Please discuss!

Idag lanseras Places – sätt ditt företag på kartan nu

Idag lanserar Facebook sin nya positioneringstjänst Places. Det innebär att du numera inte bara talar om för dina Facebook-vänner vad du gör på utan även var du gör det. Med några knapptryck på mobilen checkar du in på stället du är, då kan du också se vilka andra som är där och läsa deras kommentarer.

Det finns liknande tjänster (Gowalla och Foursquare) som används flitigt senaste året, men det är när positioneringstjänsten nu integreras i Facebook som LBS-marknadsföring kommer att slå på allvar. LBS står för Location Based Services, dvs tjänster som baseras på var man är. Det innebär att man kan erbjuda riktade erbjudanden kopplat till exat var användaren befinner sig.

Facebook lanserar också en marknadsplats som gör det möjligt för företag att skapa erbjudanden kopplat till sina platser. vilket gör det möjligt att erbjuda rabattkuponger till de om exempelvis checkar in i en butik. Läs mer här.

Vad ska du nu göra när Facebook Places är live och du är kommunikatör i ett företag eller organisation? Här är några råd från Springtime:

1) Addera ditt kontor, dina butiker och andra ställen som ditt företag är verksam på till Facebook Places. Fyll i information om platsen, lägg till bilder och exakt adress. Har du en butikskedja är det viktigt att se till att alla butiker finns med och att de har samstämmig information.

2) Uppmana människor att checka in på din plats. Du ser vilka som har checkat in och vad de sagt om din plats. Ett utmärkt tillfälle för dialog.

3) Driv trafik och försäljning med Facebook Places. Genomför kampanjer och erbjud rabatter eller andra förmåner för alla som checkar in på din plats. Det ökar incitamentet att människor checkar in hos dig och de gör ju dessutom att de pratar om det och då sprids det till deras vänner på Facebook.

4) Omvärldsbevaka på Facebook. Nu måste du hålla koll på vad människor säger om din plats när de checkar in. Negativ publicitet kan enkelt ta sin början i ett missnöje kring din plats och några negativa kommentarer kan snabbt få spridning. Se därför till hålla koll på vad som sägs av de som checkar in hos dig och agera snabbt på eventuell kritik.

Generellt ska du fundera på vilket mervärde du kan ge de som uppdaterar sin Facebook-status på din arena. Tänk på att nu kommunicerar ditt ställe och det är nu mycket lättare att risa och rosa din plats på Facebook.

Fredrik Pallin
Konsult och ansvarig för Springtimes erbjudande inom sociala medier

PS. Det här inägget är även publicerat som en krönika på Dagensmedia.se

UPPDATERAT
Här hittar du en guide kring hur du reggar din places och slår ihop det med din Facebooksida:
Facebook Places

Vem är det jag talar med?

Gränsen mellan privat och professionellt på den sociala webben är ju inte alltid helt solklar, som ju de flesta av oss vet vid det här laget.

En detalj som jag har reagerat över är de stora möjligheterna till synkning av olika  webbkontaktregister. När du registrerar dig på en ny social plattform så kan du ju ofta importera dina kontakter från andra, ofta mer etablerade nätverk på webben, som till exempel TwitterFacebookLinkedInFriendfeedYoutube och Flickr.

I min telefons kontaktbok har jag till exempel uppgifter som jag en gång i tiden matade in när jag precis skaffat min första Hotmail-adress. De olika importeringsteknologierna blir samtidigt allt bättre på att konsolidera och slå samman dubletter, allt utan att väsentlig information går förlorad.

Det här innebär bland annat att det mycket väl kan vara din profilbild på Facebook som dyker upp i dina affärskontakters Outlook eller i dina kunders Iphone när du ringer dem – utan att du själv har en aning om att så sker.

Självklart ska vi alla få uttrycka oss personligt på den sociala webben. Men privat på riktigt, nej det blir det nog aldrig i denna vår nya digitala värld.

Det kan vara både roligt och relationsskapande för dina affärskontakter att få se en personlig sida av dig, men det är nog inte så dumt att emellanåt fundera över hur dina privata förehavanden påverkar dina professionella - och vice versa!

Google Buzz skapar nya möjligheter till dialog

När Google igår lanserade Google Buzz var det som vanligt en förväntansfull värld som väntade på att få ta del av en funktion med bättre infriade förväntningar än Wave (vars storhet troligtvis ligger först längre fram i tiden).

Kortfattat kan man förklara Buzz som en mikrobloggstjänst invävt i Googles Gmail där man kan flöda in blogginlägg, Twitter, bilder, film och annat material man vill dela med sig.

Det här är i sig inget nytt utan känns som en variant av Facebooks statusuppdateringar. Skillnaden blir dock signifikant när man inser hur väl integrerad tjänsten redan är i Google Maps.

När jag i morse väntade på mitt tåg på Uppsala Central var majoriteten av mina vanliga kontakter på andra platser i landet. En fråga på Twitter om information om eventuella förseningar ledde till hejarop, men ingen befann sig i samma situation som jag. En snabb kolla på kartan i Buzz gav dock vid handen att det fanns aktiva personer i min direkta närhet.

bild-1.jpg

Med ett fingertryck etablerades en helt ny relation med en person som delade mitt predikament. Baserat på dennes geografiska placering. Twitter har tidigare implementerat geotaggning i sina tweets för de som så önskar. Opt-in alltså. Hur många aktiverar den funktionen? Här är det standard för alla såvida man inte nekar till rättigheten vid första inlogget.

Nu öppnar sig dörrarna för en hel värld av möjligheter:
- Buzz-dating: Gå till en restaurang, sätt dig vid ett bord, börja prata med andra på restaurangen. (tipstack @andersedholm)
- Live-recensioner av konserter och evenemang: Nyhetsmedia fångar upp all buzz från en lokal och lägger ut dem i ett flöde. Hur lyrisk är publiken?
- Butiker lyssnar på kunderna: Vilken affärsinnehavare skulle inte tycka det var givande att se exakt vad kunderna säger när de befinner sig i butiken? När det till och med går att besvara dem direkt, hjälpa dem en bit på traven mot att bli en nöjdare kund och knyta bandet som gör att kunden blir en trogen besökare.
- SJ flyttar kundtjänsten ut på tågen: När tåget stannar mitt på en åker kan SJ zooma in över dess plats, nå ut med direkt information till alla som buzzar från tåget och därmed snabba på informationsspridningen direkt till en förhoppningsvis lite nöjdare kund.
- Specialerbjudanden: Identifiera de som pratar i närheten av din restaurang. Bjud in dem på en bit mat.
- Kundvård: Vilka har skrivit tankar och tips om ditt ställe? I och med kopplingen till Google maps’ ”Places”-funktionalitet går det att göra recensioner och tips kopplade till varje ställe i deras enorma databas. Naturligtvis ska det här vara superintressant för varje näringsidkare att ha koll på.

Vad som talar för Buzz kontra mer uttalade ”location”-tjänster som Foursquare eller Gowalla är att det här precis som ReadWriteWeb konstaterar är mer lockande för gemene man. Här är det en tilläggstjänst integrerad i en plattform som alla från min nördigaste polare till min mamma använder och alla de kontakter man har i Gmail blir automatiskt kontakter i buzz. Tröskeln att bli aktiv användare är minimal.
Nyttan ligger precis framför dig.

Läs även Nikkes inlägg eller Simons som vanligt insatta tankar.

Varför är det så bra att blogga?

Vid det här laget har många av oss hört många bra argument om varför det är bra för företag att blogga. Det ger företaget en möjlighet att ta aktiv del av det pågående samtalet, att öppna upp för kommentarer och att via kunskapsdelning positionera sig på marknaden. Och så vidare.

Men det finns samtidigt en mer logistisk förklaring till varför det här med att företagsblogga faktiskt kan vara en bra idé!

Rätt installerad pingar bloggen ett antal valda portaltjänster för varje ny postning. Det här betyder att tjänster som Bloggportalen och Twingly listar den nya bloggpostningen i sina portaler. Om postningen innehåller en länk till en webbartikel, så innebär en Twingly-ping att webbartikelns läsare kan hitta från artikeln till postningen.

En Bloggportalen-ping gör att den interna sökmotorn tar med postningen i de interna sökningarna och kategoriserar innehållet på olika topplistor. Många använder Bloggportalen för att se vilka nyheter som väcker mest engagemang bland andra bloggare i samma kategori.

Bloggportalen rankar de pingande bloggarna inte enbart på antalet besökare, utan även på antalet länkande bloggare de senaste veckorna. Om en företagsblogg länkar till en blogg på topplistan, ja då hamnar den bloggen således högre i topplistan, och vice versa.

Men bara om bägge bloggar pingar Bloggportalen.

Och då är Bloggportalen bara ett av flera exempel. Tjänster som knuff.se, nyligen.se och BlogLovin’ är ytterligare exempel på några sådana tjänster där det är viktigt att vara en del av det sociala ekosystemet, men det finns förstås många fler.

Andra tjänster fenomenala på att skapa relevant trafik är Facebook och Twitter. Bägge kräver fingertoppskänsla från företagens sida, men i dag finns alla möjligheter att se till att bloggens flöde korspubliceras på ett sådant sätt att det inte blir påträngande. För Twitter är  så kallade hashtags ett sådant sätt att dela och på Facebook finns Fan Pages.

Allt bygger på att finnas där den intresserade publiken finns. En statisk sajt utan kronologisk publicering skickar aldrig utan några pingar och blir därmed aldrig en del av det här systemet.

Ta den här bloggen som exempel. Vi har nyss byggt om och har flera saker kvar att fixa. Och publiceringstakten har varit minst sagt sparsam under och i anslutning till ledigheten. Ändå får bloggen mer relevant trafik än vår förstasida! Hur kan det komma sig? Rent logistiskt (och kraftigt förenklat), så skulle det kunna förklaras av den här 5-stegsprocessen:

1. En medarbetare publicerar en postning på bloggen.

2. Postningen korspostas på exempelvis Facebook och Twitter och pingar ett antal söktjänster och portaler och blir på så sätt återfunnen i högre grad än vad den annars skulle ha blivit.

3. Effekten av steg två förstärks om postningen länkar generöst till annat dynamiskt (och pingande!) innehåll, såsom till exempel webbartiklar och andra bloggpostningar.

4. Ju värdefullare innehållet upplevs vara, desto fler av besökarna upplever att de inte vill missa framtida postningar och blir därför prenumeranter, följare eller fans, antingen via e-post, syndikeringsteknologin RSS eller via tjänster som Twitter Hashtags, BlogLovin’ och Facebook Fan Page.

Det här är en ackumulativ process. Företaget kan försöka snabba på den genom att posta oftare, men det ställer krav på att det som delas verkligen är värdefullt, annars kan det få en negativ effekt. därför är det alltid bättre att dela värdefullt och sällan, än ofta och meningslöst. Vårda och respektera den tid som dina prenumeranter, följare och fans faktiskt ger dig.

5. Ytterligare några få kanske tycker att postningen var så värdefull att de gärna delar med sig av den i sina egna nätverk, kanske genom att länka till den från egna pingande plattformar. Dessa länkar uppstår därtill i ännu högre utsträckning om företaget deltar aktivt i de konversationer som förhoppningsvis uppstår – både på egna och andras plattformar.

Sökmotorerna korrigerar hela tiden sina hemliga algoritmer för att kunna premiera det allra bästa innehållet. Att bara några få pingande personer länkar till en postning gör underverk för hur just det innehållet rankar i sökmotorerna! Det är så det lilla hänger ihop med det stora (mikro/makro) i det sociala ekosystemet.

Och så går det alltså vidare. För varje postning börjar det om på steg 1 och ju mer socialt kapital som över tiden byggs upp, desto värdefullare roll får bloggen och de som skriver där. Efter ett tag börjar andra liknande bloggar korslänka till företagsbloggen för att själva bli upptäckta. Det är många bäckar små som till slut gör hela skillnaden.

Många hävdar att den digitala kommunikationen är så extremt snabb, men det är värt att poängtera att relationer tar minst lika lång tid att bygga upp på webben som någon annanstans. Och kortsiktigt effektsökeri och intensivt kampanjande kan snarast stressa de befintliga relationerna!

Detta förklarar även varför många av de mest inflytelserika bloggarna faktiskt har funnits relativt länge. Som med allt PR-arbete tar det tid och engagemang att bygga förtroenden och ömsesidiga relationer.

Det är också därför det är så viktigt med långsiktiga satsningar med tydliga avstamp i att dela både kunskap och trafik. Eller, för att inte krångla till det, så kan vi enkelt sammanfatta detta med den sociala webbens vackra slagord:

Sharing is caring!

Jerry Silfwer, PR-konsult
Addera mig till ditt digitala nätverk!

Disclaimer: Vi har bytt plattfrom från Typepad till WordPress, så vi håller på att uppdatera en del mätscript och uppgifter på en del registrerade konton!


Warning: join() [function.join]: Invalid arguments passed in /var/www/wp-content/plugins/widgets-reloaded/widget-tags.php on line 55

Warning: join() [function.join]: Invalid arguments passed in /var/www/wp-content/plugins/widgets-reloaded/widget-tags.php on line 56