2009 var apparnas år och året när företagen på allvar började inse vikten av sociala medier. 2010 kommer att bli året när man verkligen ser affärsnyttan med de sociala medierna. Nu har företagen tagit sina första stapplande steg, men nästa år kommer de att se att man kan både tjäna och spara pengar på det. 2010 kan också bli året då ”hippiewebben” dör ut och en riktigt spännande valkampanj brakar loss online

Springtimes spaning om året som gått: 2009

Google Wave – Var det för vågat för Google?
Årets mest misslyckade lansering i sociala medier var beta-lanseringen av Google Wave. I början var få utvalda testare och resten av världen stod upp och skrek efter invites. Nu är det tvärtom, folk ber om att få bli av med sina invites eftersom ingen förstår poängen med Google Wave. Tjänsten är i grunden väldigt bra, men det är få som förstått poängen. Det är inte likt Google att missa en sådan lansering.

Invite-hysterin
Spotify byggde sin framgång på att bygga upp förväntan och efterfrågan via beta-invites. Många försökte kopiera konceptet utan att lyckas; Voodler, Twingly Channels och Google Wave, för att nämna några. Invitehysterin kröntes i juni av internetestradören Joakim Jardenberg som sålde domänen inviteme.com för 40 000 USD.

Mash-ups – blanda och ge
Olika mash-ups med framförallt Google Maps har gett oss många nya spännande tjänster under 2009; alltifrån sushikartan.se till batteriinsamlingens satsning på att kartlägga alla batteriholkar i Sverige

Realtidswebben/konversationswebben
Från att väldigt mycket information plötsligt blev sökbar och därmed tillgänglig, så blev 2009 det året då fokus förflyttades från all information som någonsin skapats till en tydlig inriktning på den information som skapas just nu, detta då denna information ju faktiskt går att påverka i realtid.

Från snack till verkstad
Många företag har tagit sina första stapplande steg i sociala medier under 2009. Man har gått från att snacka om vikten av närvaro till faktiskt närvaro. Investeringarna har börjat och vi har bland annat sett hur företag som Tradera, SJ, Saltå Kvarn och Daglivs med framgång nått nya målgrupper och förstärkt sina övriga kommunikationsinsatser med sociala medier.

SSWC – Sweden Social Web Camp på Tjärö
Imponerande att se hur en enkel förfrågan växer sig till en fullskalig unconference i Blekinge skärgård. Entusiasterna på den sociala webben visade att det är relationsbyggandet, kunskapsdelandet och samhörigheten som är avgörande – inte huruvida engagemanget manifesteras online eller offline.

Piratkopieringen tvingar fram nya affärsmodeller
Det blir allt mer uppenbart att vi på nätet inte vill betala för lagrad information, eftersom användarna anser sig betala genom att sprida det goda innehållet vidare. Däremot ser vi en ökad vilja att betala för hantering, sortering och åtkomst, som till exempel premium-tjänsterna hos Spotify, Flickr och Voddler. På så vis blir domen mot The Pirate Bay och införandet av Ipred-lagen relativt verkningslösa.

Apparnas stora år
2009 var sannerligen den mobila applikationens år, allt i kölvattnet av succén kring Iphone. Två miljarder nedladdningar av enkla och billiga applikationer visar att det faktiskt går att tjäna pengar för tjänsteutvecklarna.
Hippiewebbens sista år
Ryggdunkarna och länkkärleken vet inga gränser och alla blir vänner med alla, överallt. Men hur länge kommer det att hålla i sig? Kanske blir 2009 det sista året då vi per automatik inkluderar alla i alla sammanhang och att vi istället får se mer av slutna, exkluderande nätverk redan nästa år.

Statiska sajter blir dynamiska
Allt fler företagssajter förvandlas från att vara statiska anslagstavlor och elektroniska broschyrer till att få ett mer dynamiskt och föränderligt innehåll. På vissa håll blir innehållet till och med användargenererat eller crowdsourcat från de egna medarbetarna. Men fortfarande har företagen kvar att förstå att den egna sajten bara är en pytteliten del av den egna digitala närvaron.

…och spådomarna inför 2010:

”Show me the money”
På hippiewebben har det gällt att du först skapar en tjänst som du sedan släpper fri och som du hoppas ska skapa värde för ditt community. Och om tjänsten får flyt, först då är det dags att börja fundera över en affärsmodell. Men det här sättet att driva affärer på webben kommer inte att vara gångbart 2010. Ursäkterna för att inte tjäna pengar blir färre.

Sorterade nätverk
Värdet av ett nätverk beror inte enbart på vilka eller hur många som ingår. Det blir tydligt i takt med att det blir allt svårare för oss att hänga med i realtidsflödet. Därför tror vi att nätverkens värde kommer att ökas via olika sorteringsteknologier som låter oss aktivt skräddarsy den information som vår svärm vill dela med sig av.

Reklamarnas återkomst
Freemium/premium-affärsmodellerna får en oväntad effekt – reklamen hittar till slut sin form på den sociala webben. Köpta budskap mot fri användning räddar den döende reklambranschen, liksom vinstdelning där ambassadörer med starka nätverk får en del av kakan i de fall där de känner sig trygga med att sprida kommersiella budskap vidare.

Jakten på den virala graalen mattas av
Under 2010 ska vi inte gå i viral-fällan och skapa virala kampanjer för viralitetens skull. Det är inte spridningen i sig som är det viktiga, utan det är relationerna till publikerna. Får kampanjen en bra spridning, se det som en bonus. Ett talande exempel är rolighetsteorin.se som var en kampanj för Volkswagen. Kampanjen fick en enorm spridning, men att det var för VW framgick inte och affärsnyttan i kampanjen är därmed tveksam.

Databasjournalistikens intåg
När alla offentliga diarier finns som RSS-flöden och när fler och fler redaktioner börjar köpa in databaser med allt från bilregister till digitala taxeringskalendrar, då kommer vi att få se en renässans för en ny sorts undersökande och kostnadseffektiv journalistik. Kanske är det en redaktionell databas som får Stora journalistpriset 2010?

Inte bara prata – agera också!
Efter de första staplande stegen i sociala media är det upp till bevis för de företag som nu bjudit in till dialog. Under 2010 är det dags att man menar allvar i sina dialoger och vågar vara transparent och ta diskussionerna på nätet på allvar.

Var organiseras sociala media?
Sociala medier har bollats som en het potatis mellan kundtjänst, marknadsavdelning, informationsavdelning och IT i företagen. Vi kommer att se nya typer av tjänster i företagen och de som jobbar med detta kommer att se sina löner skjuta i höjden. Under 2010 kommer vi att se utnämningar av Social Media Managers i företagen.

Riksdagsvalet på nätet
Vi befarar att media bara kommer att titta på antal followers, tittare och besök och inte kvalitet när de rapporterar om partiernas digitala satsningar. Det viktigaste är trots allt konversationerna och kvaliteten i de dialoger som förs på nätet. Det kommer att bli trångt på nätet inför valet, särskilt alla personvalskampanjer som kommer att använda nätet som plattform för sina kampanjer.

Sociala medier flyttar in
I takt med att fler prylar i hemmet blir uppkopplade på nätet kommer vi också att se hur sociala medier vävs in i prylarna. På Twitter och Facebook kommer vi inta bara kunna följa våra vänners spel på nätet, utan även vad deras dammsugare, musikanläggning, kaffekokare och TV gör just nu.

Tredjepartsmätning av bloggar
Att bloggar har slagit igenom som ”mediekanal” har 2009 med all önskvärdhet bevisat. Den stora bristen har varit tillförlitlig statistik. Under 2010 kommer tredjepartsmätningar av bloggar igång på riktigt vilket de stora och seriösa bloggarna kommer att ansluta till.

Vilken byrå gör vad?
Vilken byrå hjälper dig med dina aktiviteter i sociala medier? Att alltfler aktiviteter har en bäring mot sociala medier har stått klart under 2009. Under 2010 kommer se olika byrådisciplinerna ta tydligare positioner om vem som gör vad i sociala medier åt kunderna.

Den här spaningen är även publicerad på internetworld.se