Ägnade en stund åt att ta mig igenom Sverigedemokraternas (SD) olika politiska program. Håren reser sig på mina armar efter en stunds läsande. På ett skickligt sätt har man formulerat sina program där man plockat starka värdeladdade ord som kopplas till dagens politiska både vänster och högerkant. Jag läser om att man står för solidaritet, värna folkhemmet, social rättvisa, en fri öppen demokratisk stat, goda villkor för företagande och entreprenörskap etc.

Som om man har suttit med alla riksdagspartiers princip- och handlingsprogram framför sig och plockat det man har tyckt låter bra och säljande mot stora väljargrupper. Men det håller inte. Huvudagendan finns inte på samhällets stora politiska sakområden. De för många väljargrupper positivt värdeladdade orden som SD bollar med i sina program täcker inte över det som går att läsa in mellan raderna.

Nämligen den dolda agendan som handlar om intolerans och en svårdefinierad bild av vad som är svenskt och om vad som är svenskhet och om hur det ska bevaras. Hårda krav ska ställas på personer från andra länder som kommer för att bo i vårt land och de kulturer som de företräder. T ex ska olika religioner utom den svenska kyrkan inte få förekomma i undervisningen, turban och annat ska inte få bäras i offentliga arbeten etc. Flera antiinvandrarmässiga förslag ligger i programmen. Där har partiet väldigt stort fokus i sina program. Man skulle kunna säga, efter att ha läst programmen, att de är ett enfrågeparti.

Det är ett skickligt försök att dupera med ord. Men utan trovärdighet. Vi har sett samma typ av upplägg en gång tidigare i historien. I trettiotalets Tyskland använde det nationalsocialistiska partiet samma grepp för att försöka ta den politiska makten på demokratisk väg. Nämligen att försöka fånga väljare framförallt från arbetarklassen och konkurrera med budskapen från både det starka kommunistiska partiet och det socialdemokratiska partiet med samma retorik som dessa partier, men bara mer kraftfullt.

Det kommer att bli en utmaning för de etablerade partierna att avslöja SD som mer eller mindre känns som en politisk bluff. I alla fall om man skärskådar formuleringarna i deras olika program på andra sakområden än de som handlar om invandrare. Detta kommer att bli den stora utmaningen. 

Formuleringar som inte känns trovärdiga. De flesta väljare kommer att genomskåda bluffen. Men inte alla. Svårigheten ligger i att formuleringarna och den dolda agendan är svår att i saklig debatt argumentera emot. Att ta debatten med SD i olika sammahang kan därför vara kontraproduktivt för de andra partierna. Det ger dem bara utrymme. Samtidigt inte bra att bara ignorera dem.